Då försöker jag igen då...

Får det verkligen lov att gå till såhär, eller är det bara jag som är extra känslig då det handlar om mitt eget barn?!

Okej, jag ska börja helt och hållet från böjan, och detta kommer bli långt(blev det sist iallafall:P)

Det hela började när vi var uppe i norrland och hälsade på min mamma i början på augusti. Lowe fick då en allergisk reaktion, sen 2 dagar senare upptäckte jag en knöl på hans hals/under hans haka som var ca 1cm. När vi sen åkte hem från norrland 1 vecka senare besämde jag mig för att be någon att kolla på knölen, och ringde till barnmottagningen. Dit var vi visst inte välkommna, utan blev tillsagd att ringa vårdcentralen istället. Så dagen efter fick det bli ett samtal även dit där vi visst inte heller var välkommna förän BVC tittat på knölen, så jag ringde vidare och vi fick en tid dit samma dag. Då hans ordinarie bvcsköterska hade semester fick vi träffa distriktsköterskan som befann sig på bvc av någon anledning. Inte helt oväntat fick vi som svar att ringa vidare. Hon tyckte att vi skulle ringa dagen efter till barnmotagningen och kräva att få träffa en läkare, och hälsa från henne att dom även skulle utreda vad reaktionen han hade berodde på.Hon pratade om pricktest och tykte det var mycket konstigt att dom inte gjort en utredning redan! Hon sa oxå att hon inte tyckte knölen kändes som en uppsvälld lymfkörtel.

Vi fick komma till barnmottagningen dagen efter där en läkare tittade och kände lite snabbt på Lowe och säger, det är inge fel på honom, han är pigg och glad!!

Jo, det kan ju jag oxå se...inte iktigt därför jag var där! Frågade om knölen och hon sa att det bara var en lymfkörtel som blivit uppsvälld efter en förkylning. påpekade då att han inte haft någon förkylning och kan tyvärr inte komam ihåg vad jag fick för svar, men det kändes iallafall aldrig som att hon lyssnade på mig!

Så frågade jag om reaktionen, och hon svarar att det är försent att göra något åt det nu när reaktionen är över. Jag frågade hur det var med pricktest, om det inte är något som görs och som svar på det fick jag, man kan ju inte hålla på att göra massa tester för att man är orolig heller!

Så, jag gick ifrån det mötet lite smått irriterad och inte ett dugg klokare, snarare tvärtom då hon på bvc ju sa att det INTE var en lymfkörtel.

Jaja, några dagar senare hade jag en telefontid till Lowes vanliga läkare för uppföljning av hans mage som krånglat lite. Och då passade jag på att fråga om knölen och fick som svar att om den inte försvunnit skulle jag ringa tillbaka om 1-2 veckor, då hon tyckte att knölen skulle ha försvunnit om det varit en lymfkörtel.

Efter 1-2 veckor ringde jag tillbaka, eftersom knölen fortfarande var kvar och fick en tid till samma läkare som sist. Det första hon säger när vi kommer in, är ni här igen, ni var väll nyss här? Bara det känns som en rätt onödig kommentar då man redan känner sig besvärlig som måste ringa och tjata om att få komma dit!

Hon börjar känna på han och plötsligt utbrister hon, men oj vilken stor knöl du har på halsen, så mäter hon den och får den till 1,5cm, den har vuxit väldigt mycket säger hon! Jag kände mig lite tveksam eftersom man ju träffar Lowe och ser honom varje dag, kanske har jag missat att den vuxit lite. Men när hon tar fram journalen och säger att hon mätte den till 2 mm sist förstår jag ju att hon aldrig ens kan ha känt knölen då? För visst skulle jag väll märka om den vuxit från 2mm-15mm på 1-2 veckor?? Och aldrig att hon hade framme ett måttband då, vadå mätt till 2mm?

Hon tog in en annan läkare som oxå får känna, och den läkaren säger direkt! Detta är absolut ingen lymfkörtel, läkarna börjar diskutera och detdär om att knölen skulle ha kommit efter en förkylning tas upp flera gånger och varje gång får jag säga att han inte varit förkyld. Men ingen lyssnar och läkarna fortsätter att prata över mitt huvud. Frågorna ställs mellan varandra om MITT barn, vore det inte bara lättare att fråga mig direkt eftersom ingen av dom kunde svara?!

Jag är glad att Lowe är så pass liten som han är, så han slapp känna på detdär "överhuvudpratet" Det gjorde faktiskt ont i mitt hjärta!

Hursomhelst fick vi en remiss till öron/näsa/hals mottagningen där han skulle få träffa en läkare som var expert på detta område. Vi fick en tid ganska snabbt, bara några dagar senare. Och denna läkare pratade om 2 olika alternativ till vad knölen skulle kunna vara, men lät tveksam till båda. Han tog upp 2 olika vägar vi kunde gå med detta, antingen fick han sövas med mask, för att sedan ta prov på knölen eller sövas under riktig narkos och ta bort hela knölen direkt. Läkaren tyckte det bästa var att söva med mask och ta prov på knölen, då det skulle bli mindre jobbigt för Lowe och vi skulle få veta vad knölen var. Så var det bestämt. Även nu gick det ganska fort med tiden, och det var alltså idag som vi fick till operation. Vi gjorde allting enligt pappret, fastade,badade, satt på emblaplåster och hällde i honom mängder med alvedon...sen for vi iväg! Väl där fick vi vänta ett litet tag innan vi fick komma in till Lowe rum där han fick på sig sjukhuskläder och lugnande medel, sen kördes vi ner till operationsavdelningen där vi fick en egen liten hörna i något slaggs patientförvaringsrum fär alla patienter förbereddes det sista inför operation.

Så där satt vi och väntade och väntade medans andra patienter rullades in och ut om vartannat. Vi fick fina "mössor" på våra huvuden och jag fick en rock. Lowe blev gansak dåsig och betedde sig som ett litet fyllo. Han skulle absolut sitta upp, och där satt han och vinglade och sjöng med sin blåa "mössa". Inte ett enda gnäll under hela dagen från min lilla solstråle förän när detdär lugnande medlet började gå ur kroppen, då började han bli rastlös och då äntligen kom läkaren. Han hälsar och känner på knölen och säger, det känns totalt onödigt att ta prov på denhär knölen. Jag är 100% säker på att detta är...(så förklarar han), så det skulle inte ge någonting att ta prov på den! Vi kommer kalla honom om 3 månader för att ta bort knölen istället!

Jahopp...så det var bara att rullas upp till barnavldeningen igen, få i stackars Lowe (som inte fått ätit någonting alls under dagen) 2 små torra mackor med smör på och vänta på att han blev lite piggare...sen fick vi åka hem igen!

Och jag blir så arg! Hur kan dom utsätta folk för sådant här? Små barn, MITT barn! Han behandlas som en liten karton som dom kan skicka fram och tillbaka som dom vill! Dom tänker inte på att han oxå är en människa, ett litet barn!

Det är inte ett dugg kul att få se sitt barn bli runtskickat, svält och nerdrågat och jag vill inte ens tänka på hur Lowe upplevt det!

Det känns som att alla dessa läkarbesök baa varit helt onödigt! Nu ska han alltså få komma tillbaka IGEN om 3 månader för att kolal knölen då, och är den kvar kommer det att bli ännu en resa till operationsavdelningen!

Nej, jag tycker det är riktigt dåligt! Som man har suttit och oroat sig, varit nervös, förberett sig och känts sig vettskrämd över dagens "operation". så blev det som en spark i magen när läkaren kommer och säger. Det blir inget! Och på det kommer alla sköterskor och säger, Åh så skönt att ni slapp...VADÅ SLAPP? Där sitter lilla Lowe, påverkad av något och vinglar med sina stora söta ögon!vadå lapp, han fick ju gå igenom hälften...till ingen somhelst nytta!

Usch, irriterad blir jag, och nu har jag nog skrivit ännu en lite längre uppsats än sist tror jag! Hoppas någon orkar läsa, och ni får gärna tycka till...

Knölen är iallafall en broskknöl som tydligen kan komma efter man föds då köldlörteln sitter bakom tungan och den vandrar sedan neråt dit den tillslut hamnar. och i dessa kanaler kan det då bildas broskklumpar. Dom är inge farliga och kan försvinna själv, men det vanligaste är att man opererar bort. Läkaren idag kunde känna att knölen "sitter ihop" med tungan, och det var det som gjorde honom så säker på att det var just en sådan bråskklump..Men HUR kan detta ha missats 3 gånger tidigare, då jag utan problem kan känna det? Jag har ju till och med pratat om det tidigare, att det känns som knölen sitter fast inne i halsen någonstans! Kan inte fatta!!!

Men hursomhelst så ska han få komma tillbaka om 3 mån för att operera bort den, om den inte försvunnit själv. Idag fick jag oxå veta att dom tydligen helt plötsligt kan växa massor, och isåfall kommer den ju tas bort direkt!

Ja, nu tillslut tror jag att jag fått med allt och lite till!

Skönt att få skriva av sig och hoppas någon orkar läsa:D

 

Emma

13 september 2010 18:26

Det är inte klokt att det alltid blir såhär!! Varför kunde de inte ta bort den idag då när han ändå var drogad? Och varför måste du vänta i tre månader?
Man kan ju inte säga att man blir förvånad vad som händer för dumheter inom sjukvården längre!
Kram

 

J

13 september 2010 18:57

det finns folk i vården som är så inkompetenta så att det är läskigt, visst, det kan inte va det lättaste att se rätt alla gånger när det kan vara så många olika saker som de beror på, men hur kan en läkare vara så säker på de medans andra inte ens har med de i sina misstankar, det är skamligt! Det borde verkligen ha uppdagats tidigare så att lillkillen sluppit gått igenom allt de där hemska!

 

Agnieszka

13 september 2010 19:16

Ush så arg jag skulle ha blivit om jag vore dig... sådär kan man ju fan inte behandla barn. Kolla upp om det går att göra en anmälan mot de som kastat er fram och tillbaka. För så här kan det verkligen inte gå till i sjukvärden, speciellt inte när det handlar om små barn som inte kan säga själva vad de vill eller ej. INTE OKEJ.

kramar

http://agnieszka.blogg.se

 

Tessan och Theo

13 september 2010 19:36

Tycker så synd om er!
Förstår inte som du skriver hur man kan utsätta dig och Lowe för det dom gjort???
Hur kan dom missa???
Man måste va stenhård mot läkare tydligen och inte ge sig!! Det vet jag.
Hoppas det blir bra nu och att den försvinner!
Stora kramar

 

Liisa

13 september 2010 20:16

nåt som också är förjävligt, det är att de inte lyssnar på dig Maja, och att de dessutom pratar överhuvet på dig. Bemötandet du varit med om kan du faktiskt anmäla till patientnämnden. Adressen dit hittar du på landstingets hemsida. Om du gör det så ska du skriva så utförligt du kan och även hur du har upplevt alltihopa.

 

Johanna

13 september 2010 21:57

usch vad jobbigt, stackars Lowe. :( hemskt att läkare kommer och säga olika saker och inte lyssnar på dej, så ska det inte gå till!

http://SilverDraken.blogg.se

 

Sara

13 september 2010 23:08

Men fy!! Jag blir så förbannad på sådant där. Stackars lilla Lowe=( Hemskt att vårdpersonal kan ha så dåligt bemötande och komma undan med det. Hoppas allt går bra nu efter det här. Pussa och krama älskade Lowe från mig! //Gudmor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag är med och tävlar på om www.sagobox.se här...http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=39946&beid=1535101 ...

Jag tänker sluta blogga på obestämd tid! Troligtvis tar jag inte upp det igen alls, men vi får se hur det blir!   Tack till er som följt vår vardag!   Kramar ...

Oj så trött jag är! Förstår inte varför jag ska vara så dum som jag är:-S Jag får helt enkelt skylal mig själv över tröttheten...men ändå:-P Igårkväll gick jag och la mig vid 9, så skönt...men så kom vi på att vi skulle kolla på ett avsnitt av ar...

Sitter här i soffan och känner mig sååå trött! Ska nog sova snart! Försökte ta kort på kläderna, men blev inte så bra, så ni får vänta till på lördag, så lägger jag ut en bild på hela mig med kläderna på istället:-D    Lowe vaknade till tidigar...

Idag ahr jag varit i Norrköping med Elin och hennes barn, riktigt trevligt! Igentligen var det meningen att Lowe skulle följa med, men plötsligt tyckte Johan att han lika gärna kunde ha båda hemma! Så, jag fick åka själv! Lite småskrämmande kändes ...