Hade ju tänkt lägga upp en bild från idag oxå ju...

"dagens fångst":D

Ja, det ordspråket stämmer ofta väldigt bra faktiskt! Igår var en jobbig dag, och idag var en helt underbar dag:D

Känner mig glad och förväntansfull över morgondagen! Och konstigt nog inte nervös alls!

Vi åkte ju in till Elin och barnen, och hade en trevlig stund i lekparken och han även med en snabbvisit hemma hos dom, då det plötsligt blev bråttombråttom, lite tråkigt, men vi fick det vi skulle gjort, och sen åkte vi hem, åt lite och tog oss ut på en liten kort promenad ut i skogen och hittade lite kantareller som jag precis stekt och gjort goda kantarellstuvningmackor av...mums! Ibland är det himla bra att ha nära till naturens goda:D

Så nu ska här svullas kantarellmackor och tittas på Idol!

God kväll allesammans!

Jag ska på arbetsintervju imorgon! Åh jag är så glad, nervös och överlycklig! Jag vill inte berätta vart än, utan väntar tills det imorgon efter att jag vet hur det gått! Men ville bara dela med mig av min lycka! Åh så glad jag är!

Och inte nog med det, så kanske jag har ännu ett jobb på g:D...

Allt känns SÅ bra just nu! tjihooo

Nu sticker vi till Nyköping för att umgås med underbara Elin och hennes barn!

Puss och kram och hej:D

Tack för alla komeentarer

Vad glad jag blir att det finns fler som reagerar, det gör det lättare för mig att känna att jag gör rätt! Jag har planer på att anmäla. Anmäla låter lite drastiskt, men jag har hittat nr dit man kan höra av sig om man är missnöjd med vårdens bemötande! Jag tycker inte att detta är okej, och jag skulle hoppats på att vårdpersonal kunde få lite utbildning i just bemötande och även få tänka igenom hur dom planerar och arbetar!

Medans vi låg i dethär patientförvaringsrummet låg det en kvinna där som dom skulel sätta någon ryggbedövning eller liknande på, läkaren höll på och donade när det plötsligt kommer en sköterska och säger, denhär patientens operation kommer att dröja ett litet tag, dom måste fixa instument och så vare något annat oxå. Så släpper läkaren alla grejer och säger, men det kommer ju ta flera timmar!!! sköterskan tycker att det inte är hennes problem, det är ju vad dom sagt till henne i telefonen!

Läkaren blev hemskt irriterad och börjar plocka undan alla grejer och förkalrar för patienten vad som händer. Och patienten säger, det är sådant som händer ibland. Och läkaren säger då till henne, vilken tur att du har den inställningen, det är enbart dig det drabbar, du kommer ju få ligga här svältande och vänta flera timmar.

Vad är det för planering?! Det är somsagt enbart patienterna det drabbar, så skoj är det ju inte att vara på ett sjukhus direkt!

Nej, jag tycker faktiskt att vårdens utbilning även ska bestå av andra delar, såsom bemötande tex.

Men, somsagt. efter att ha läst era komentarer så känner jag mig inte lika osäker! Jag tänker ringa detdär nr och försöka få hjälp med mitt missnöje!

Nu ska jag och pojkarna åka till öppna förskolan i Malmköping och ha skoj!

Kram på er alla

 Här kommer några bilder från Lowes dag!

Dom ligger visst lite i fel ordning, första bilden är när vi kommit hem från sjukhuset, och storebrorsan Hampus fick en av dom fina mössorna Lowe fick med sig hem:)

Lowe ligger och väntar på sin tur, roar sig med en bok där han får syn på en katt som dyker upp lite här och där! Sköterskorna gick och smålog mot honom när han ropar mjaaaa varje gång han ser den:)

Fick äntligen söten att lägga sig ner efter att ha suttit och vinglat ett tag! Han gillade verkligen sin nya mössa:)

Färdig ombytt och iordninggjord för att rullas ner till operationsavdelningen, men först kolla in alla oliga spakar på sängen!

Står och funderar på vad tusan det är mamma och pappa klistrat på armen!

Då försöker jag igen då...

Får det verkligen lov att gå till såhär, eller är det bara jag som är extra känslig då det handlar om mitt eget barn?!

Okej, jag ska börja helt och hållet från böjan, och detta kommer bli långt(blev det sist iallafall:P)

Det hela började när vi var uppe i norrland och hälsade på min mamma i början på augusti. Lowe fick då en allergisk reaktion, sen 2 dagar senare upptäckte jag en knöl på hans hals/under hans haka som var ca 1cm. När vi sen åkte hem från norrland 1 vecka senare besämde jag mig för att be någon att kolla på knölen, och ringde till barnmottagningen. Dit var vi visst inte välkommna, utan blev tillsagd att ringa vårdcentralen istället. Så dagen efter fick det bli ett samtal även dit där vi visst inte heller var välkommna förän BVC tittat på knölen, så jag ringde vidare och vi fick en tid dit samma dag. Då hans ordinarie bvcsköterska hade semester fick vi träffa distriktsköterskan som befann sig på bvc av någon anledning. Inte helt oväntat fick vi som svar att ringa vidare. Hon tyckte att vi skulle ringa dagen efter till barnmotagningen och kräva att få träffa en läkare, och hälsa från henne att dom även skulle utreda vad reaktionen han hade berodde på.Hon pratade om pricktest och tykte det var mycket konstigt att dom inte gjort en utredning redan! Hon sa oxå att hon inte tyckte knölen kändes som en uppsvälld lymfkörtel.

Vi fick komma till barnmottagningen dagen efter där en läkare tittade och kände lite snabbt på Lowe och säger, det är inge fel på honom, han är pigg och glad!!

Jo, det kan ju jag oxå se...inte iktigt därför jag var där! Frågade om knölen och hon sa att det bara var en lymfkörtel som blivit uppsvälld efter en förkylning. påpekade då att han inte haft någon förkylning och kan tyvärr inte komam ihåg vad jag fick för svar, men det kändes iallafall aldrig som att hon lyssnade på mig!

Så frågade jag om reaktionen, och hon svarar att det är försent att göra något åt det nu när reaktionen är över. Jag frågade hur det var med pricktest, om det inte är något som görs och som svar på det fick jag, man kan ju inte hålla på att göra massa tester för att man är orolig heller!

Så, jag gick ifrån det mötet lite smått irriterad och inte ett dugg klokare, snarare tvärtom då hon på bvc ju sa att det INTE var en lymfkörtel.

Jaja, några dagar senare hade jag en telefontid till Lowes vanliga läkare för uppföljning av hans mage som krånglat lite. Och då passade jag på att fråga om knölen och fick som svar att om den inte försvunnit skulle jag ringa tillbaka om 1-2 veckor, då hon tyckte att knölen skulle ha försvunnit om det varit en lymfkörtel.

Efter 1-2 veckor ringde jag tillbaka, eftersom knölen fortfarande var kvar och fick en tid till samma läkare som sist. Det första hon säger när vi kommer in, är ni här igen, ni var väll nyss här? Bara det känns som en rätt onödig kommentar då man redan känner sig besvärlig som måste ringa och tjata om att få komma dit!

Hon börjar känna på han och plötsligt utbrister hon, men oj vilken stor knöl du har på halsen, så mäter hon den och får den till 1,5cm, den har vuxit väldigt mycket säger hon! Jag kände mig lite tveksam eftersom man ju träffar Lowe och ser honom varje dag, kanske har jag missat att den vuxit lite. Men när hon tar fram journalen och säger att hon mätte den till 2 mm sist förstår jag ju att hon aldrig ens kan ha känt knölen då? För visst skulle jag väll märka om den vuxit från 2mm-15mm på 1-2 veckor?? Och aldrig att hon hade framme ett måttband då, vadå mätt till 2mm?

Hon tog in en annan läkare som oxå får känna, och den läkaren säger direkt! Detta är absolut ingen lymfkörtel, läkarna börjar diskutera och detdär om att knölen skulle ha kommit efter en förkylning tas upp flera gånger och varje gång får jag säga att han inte varit förkyld. Men ingen lyssnar och läkarna fortsätter att prata över mitt huvud. Frågorna ställs mellan varandra om MITT barn, vore det inte bara lättare att fråga mig direkt eftersom ingen av dom kunde svara?!

Jag är glad att Lowe är så pass liten som han är, så han slapp känna på detdär "överhuvudpratet" Det gjorde faktiskt ont i mitt hjärta!

Hursomhelst fick vi en remiss till öron/näsa/hals mottagningen där han skulle få träffa en läkare som var expert på detta område. Vi fick en tid ganska snabbt, bara några dagar senare. Och denna läkare pratade om 2 olika alternativ till vad knölen skulle kunna vara, men lät tveksam till båda. Han tog upp 2 olika vägar vi kunde gå med detta, antingen fick han sövas med mask, för att sedan ta prov på knölen eller sövas under riktig narkos och ta bort hela knölen direkt. Läkaren tyckte det bästa var att söva med mask och ta prov på knölen, då det skulle bli mindre jobbigt för Lowe och vi skulle få veta vad knölen var. Så var det bestämt. Även nu gick det ganska fort med tiden, och det var alltså idag som vi fick till operation. Vi gjorde allting enligt pappret, fastade,badade, satt på emblaplåster och hällde i honom mängder med alvedon...sen for vi iväg! Väl där fick vi vänta ett litet tag innan vi fick komma in till Lowe rum där han fick på sig sjukhuskläder och lugnande medel, sen kördes vi ner till operationsavdelningen där vi fick en egen liten hörna i något slaggs patientförvaringsrum fär alla patienter förbereddes det sista inför operation.

Så där satt vi och väntade och väntade medans andra patienter rullades in och ut om vartannat. Vi fick fina "mössor" på våra huvuden och jag fick en rock. Lowe blev gansak dåsig och betedde sig som ett litet fyllo. Han skulle absolut sitta upp, och där satt han och vinglade och sjöng med sin blåa "mössa". Inte ett enda gnäll under hela dagen från min lilla solstråle förän när detdär lugnande medlet började gå ur kroppen, då började han bli rastlös och då äntligen kom läkaren. Han hälsar och känner på knölen och säger, det känns totalt onödigt att ta prov på denhär knölen. Jag är 100% säker på att detta är...(så förklarar han), så det skulle inte ge någonting att ta prov på den! Vi kommer kalla honom om 3 månader för att ta bort knölen istället!

Jahopp...så det var bara att rullas upp till barnavldeningen igen, få i stackars Lowe (som inte fått ätit någonting alls under dagen) 2 små torra mackor med smör på och vänta på att han blev lite piggare...sen fick vi åka hem igen!

Och jag blir så arg! Hur kan dom utsätta folk för sådant här? Små barn, MITT barn! Han behandlas som en liten karton som dom kan skicka fram och tillbaka som dom vill! Dom tänker inte på att han oxå är en människa, ett litet barn!

Det är inte ett dugg kul att få se sitt barn bli runtskickat, svält och nerdrågat och jag vill inte ens tänka på hur Lowe upplevt det!

Det känns som att alla dessa läkarbesök baa varit helt onödigt! Nu ska han alltså få komma tillbaka IGEN om 3 månader för att kolal knölen då, och är den kvar kommer det att bli ännu en resa till operationsavdelningen!

Nej, jag tycker det är riktigt dåligt! Som man har suttit och oroat sig, varit nervös, förberett sig och känts sig vettskrämd över dagens "operation". så blev det som en spark i magen när läkaren kommer och säger. Det blir inget! Och på det kommer alla sköterskor och säger, Åh så skönt att ni slapp...VADÅ SLAPP? Där sitter lilla Lowe, påverkad av något och vinglar med sina stora söta ögon!vadå lapp, han fick ju gå igenom hälften...till ingen somhelst nytta!

Usch, irriterad blir jag, och nu har jag nog skrivit ännu en lite längre uppsats än sist tror jag! Hoppas någon orkar läsa, och ni får gärna tycka till...

Knölen är iallafall en broskknöl som tydligen kan komma efter man föds då köldlörteln sitter bakom tungan och den vandrar sedan neråt dit den tillslut hamnar. och i dessa kanaler kan det då bildas broskklumpar. Dom är inge farliga och kan försvinna själv, men det vanligaste är att man opererar bort. Läkaren idag kunde känna att knölen "sitter ihop" med tungan, och det var det som gjorde honom så säker på att det var just en sådan bråskklump..Men HUR kan detta ha missats 3 gånger tidigare, då jag utan problem kan känna det? Jag har ju till och med pratat om det tidigare, att det känns som knölen sitter fast inne i halsen någonstans! Kan inte fatta!!!

Men hursomhelst så ska han få komma tillbaka om 3 mån för att operera bort den, om den inte försvunnit själv. Idag fick jag oxå veta att dom tydligen helt plötsligt kan växa massor, och isåfall kommer den ju tas bort direkt!

Ja, nu tillslut tror jag att jag fått med allt och lite till!

Skönt att få skriva av sig och hoppas någon orkar läsa:D

Hur är detta möjligt!!!!!! Här har jag suttit och skrivit en hel uppsats om hur arg jag är! Hur irriterad jag är över vad min lilla prins utsats för, och när jag ska posta inlägget loggas jag ur och ALLT försvinner som jag skrivit!

Just nu orkar jag inge mer och återkommer när barnen lagt sig!

Allt är iallafall bra med Lowe!

Men åh vad arg jag är just nu!!

Jahapp, då var vi här! Måndag den 13:e!

Igår var det Lowes dopdag, och Miras valpar fyllde 1år! Grattis till dom:D Tiden bara flyger iväg ibland!!

Och idag är  det då dax för Lowes"operation"! Har sovit riktigt bra inatt, lite förvånad faktiskt! Har vaknat några gånger, men inte haft några problem att somna om! Hade lite svårt att somna igår, men det tog nog inte så lång tid, bara lite längre tid än vanligt:P

Lowe och jag har varit vakna ett tag för att fixa oss iordning, Lowe var ju tvungen att bada, så vi startade hans dag med något han hatar allra mest, stackarn!

Jaja, nu ska jag fixa frukost till Hampus, sen far vi iväg!

Skriver sen när vi kommer hem igen om hur det gått!

Kramar